Hej nu var det nog ett tag sen jag skrev tror jag?
Vi lamnade iallafall nationalparken for nagra dagar sen och tog massa bussar for att komma till Jericoacoara( det tog tva dagar och fryar bussar). Men jag ar valdigt nojd att vara har.
Men nationalparken var jattefin. Vi borjade med att fa en guidad tur och kolla pa lite grottmalningar och fa ga runt i naturen. De var faktiskt valdigt valbarvarade. Man kunde tydligt se avbildade manniskor (streckgubbar) som gjorde olika rorelser, som att dansa, jaga etc. Och de gjorde skillnad pa man och kvinnor och vissa djur sag man tydligt vilka det var. Det var skoldpaddor, capivaror, fiskar och andra djur som jag inte forstod var det var for nagot. Varan guide pratade bara portugisiska. Nationalparken var inte sa anpassad for utlandska turister som pratade engelska, den var mest for sydamerikanska turister och brassar. Men det var intressant med att for en gangs skull inte ga i alla andra backpackers spar. Och vi forstod guiden ratt bra.
Men sen fick vi ga till ett keramikstalle o kika lite och ata mat dar. Jag kopte lite keramik till mig sjalv, sen fick vi ga pa museum. Det var sadar. De hade stora bilder pa parken med inklippta malade forhistoriska djur och nakna manniskor som malade i grottorna och det sag lite konstigt, men komiskt ut. Och sen fanns det lite stenar o skelett, men med portugisisk text. Men museet lag i samma byggnad som arkeologernas kontor o vi fick faktiskt folja med o se pa deras arbete o nar de holl pa och pensla bort jord och se vad deras nasta projekt var etc. Det var intressant.
Dagen efter gick vi lite mer trecking. Vi fick folja med en buss fnittriga och hogljudda, men trevliga tandlakarstudenter upp i bergen och beskada fina utsikter. De var inte lika bra forberedda som vi pa att klattra och ga mycket, med sma klackskor och flipflops. De snavade mest fram och tyckte nog det var lite jobbigt. Men vi vi var overallt och foljde guiden hack i hal och han tog oss ut till de brantaste omradena. Och de andra blev hemskt oroliga da och skrek hela tiden cuidado! (akta!). Sen fick vi komma ner och se mer grottmalningar. De ar faktiskt valdigt coola. Men jag sag ocksa varldens monster spindel, storre an min hand!!
Jag blev lite radd men tittade anda pa sakert avstand, det tyckte jag var lite modigt. Det ar mycket laskigt man gor har. Men det var en fin nationalpark.
Tills nasta gang hej da
fredag 27 mars 2009
onsdag 18 mars 2009
Teresina
Hej igen, forra meddelandet forsvann. Nu ar vi i Teresina och ska bara stanna har over dagen. Vi ska ta en nattbuss senare till Sao Raimundo for att aka till en nationalpark. Parken heter "PArque nacional da serra da capivara" och det ar en park med ca 30000 hallristningar som ar mellan 10000 till 30000 ar gamla. Det ska bli valdigt intressant. Det ar den aldsta sparet efter manniskan i sydamerika. Men man ar ratt trott efter natt bussresor, det ar svart att fa sova nagot.
Men vi kom iallafall fran Fortaleza dar vi var i tva dagar. Det var overaskande bra faktiskt. Forst var det mest dott, skrapigt pa gatorna och overallt sa folk att det var farligt. Men vi stannade och utforskade staden lite. Vi gick och kollade in ett stort marknads omrade och tittade pa kyrkor. Jag vill titta pa en jattevacker teater i jugendstil men den var stangd, trakigt.
Sen pa kvallen hade vi blivit inbjudna till en klubb dar de spelade bl.a forro (da kunde vi inte saga nej).
Sa pa kvallen begav vi oss till "Pirata bar". Jag blev ratt skeptisk forst, det var mest medelalders, brasilianska turister med farglada tunikor och personalen gick runt med faniga sjorovar klader. Och de hade ett stort sjorovar skepp inne i lokalen. Men vi gav det en chans och gick in och forst var det forro musik och det var ju trevligt bara det att det var par sa langt man sag och ingen bjod upp en. Men da var det bara att bjuda upp sjalv och de hade faktiskt dansare som jobbade med att dansa dar, sa helt lottlos var man inte. Sen hade det en show och det blev nagon slags ringdans ( lite mallorca over det hela). Men sen blev det lite mer trummusik och man kunde sjalv och det var ett bra band. Och helt plotsligt nar vi stod dar och dansa samba (som vanligt) sa vandes stralkastarna mot oss och sangaren sa Dansa!dansa! Sa da fick vi var egen lilla uppvisning och det var valdigt kul. Och vi slappte loss mer och mer ju senare det blev och da borjade det naturligtvis osregna. Men vi var ju redan genomsvettiga sa vi fortsatte och hoppa runt i regnet och hade galetkul. Det var anda 25 grader sa vi overlevde hallregnet. Men ett riktigt turiststalle visade sig vara valdigt kul!
Och dagen efter fick vi grattis danslektioner av en dansare som jobbade dar och han tog med oss till en jatte fin strand dar vi tog det lungt hela dagen. Sa man ska inte alltid lita pa forsta intrycket av en stad utan forsoka kanna av atmorsfaren. Kanske blev lite hastigt nu men datatiden rinner ut.
Men jag mar bra och hoppas ni mar bra
kramkram
Men vi kom iallafall fran Fortaleza dar vi var i tva dagar. Det var overaskande bra faktiskt. Forst var det mest dott, skrapigt pa gatorna och overallt sa folk att det var farligt. Men vi stannade och utforskade staden lite. Vi gick och kollade in ett stort marknads omrade och tittade pa kyrkor. Jag vill titta pa en jattevacker teater i jugendstil men den var stangd, trakigt.
Sen pa kvallen hade vi blivit inbjudna till en klubb dar de spelade bl.a forro (da kunde vi inte saga nej).
Sa pa kvallen begav vi oss till "Pirata bar". Jag blev ratt skeptisk forst, det var mest medelalders, brasilianska turister med farglada tunikor och personalen gick runt med faniga sjorovar klader. Och de hade ett stort sjorovar skepp inne i lokalen. Men vi gav det en chans och gick in och forst var det forro musik och det var ju trevligt bara det att det var par sa langt man sag och ingen bjod upp en. Men da var det bara att bjuda upp sjalv och de hade faktiskt dansare som jobbade med att dansa dar, sa helt lottlos var man inte. Sen hade det en show och det blev nagon slags ringdans ( lite mallorca over det hela). Men sen blev det lite mer trummusik och man kunde sjalv och det var ett bra band. Och helt plotsligt nar vi stod dar och dansa samba (som vanligt) sa vandes stralkastarna mot oss och sangaren sa Dansa!dansa! Sa da fick vi var egen lilla uppvisning och det var valdigt kul. Och vi slappte loss mer och mer ju senare det blev och da borjade det naturligtvis osregna. Men vi var ju redan genomsvettiga sa vi fortsatte och hoppa runt i regnet och hade galetkul. Det var anda 25 grader sa vi overlevde hallregnet. Men ett riktigt turiststalle visade sig vara valdigt kul!
Och dagen efter fick vi grattis danslektioner av en dansare som jobbade dar och han tog med oss till en jatte fin strand dar vi tog det lungt hela dagen. Sa man ska inte alltid lita pa forsta intrycket av en stad utan forsoka kanna av atmorsfaren. Kanske blev lite hastigt nu men datatiden rinner ut.
Men jag mar bra och hoppas ni mar bra
kramkram
torsdag 12 mars 2009
Boa tarde fran Olinda!!
Hej nu sitter jag har i varmen och svettas. Det ar nog uppat25-30 grader. Man blir valdigt slapp och seg av sadan hetta men pa kvallarna da en svall bris blaser passar det battre.
Men da ar det skont att vara har i Olinda. Det ligger precis bredvid Recife (dar vi var sjuka) och ar en jattefin liten stad. Jag har hort att det var har portugiserna kom forst och kallade platsen for linda (sot, vacker) och darav namnet, men jag ar inte saker. Men de firar fodelsedag har idag och jag tyckte jag sag en skylt med 474 ars fadelsedagskalas, och det ar ju ratt gammalt.
Men det ar iallfall en liten,lugn kolonial stad. Alla husen ar i kulorta farger som knall rosa,gront, blatt, gult etc och kantas av vita kanter och lister. Overallt ligger det sma gallerier man kan kika in i och det ar gamla kyrkor i varje horn. Det ar mycket upp och nedfors backar vilket ger lite karaktar och en valdigt fin utsikt till Recife. Jag har fatt ett litet battre intryck av Recife nu. Vi har varit inne lite pa kvallarna och haft det trevligt. Sist jag var har ( ca en och en halv vecka sen) sag jag bara mitt hostel nastan pga sjukdom. Men det ar skont att det andrat sig till det positiva.
Men jag trivs valdigt bra har. Var pousada vi bor pa har ett litet gronomrade man kan ligga pa och en liten pool. Sen har vi hangt med nagra valdigt trevliga italienare som ocksa bott dar.
Jag vill kort sagt bara formedla att livet ar gott, i varmen i en liten stad har i Brasilien.
hej da
Men da ar det skont att vara har i Olinda. Det ligger precis bredvid Recife (dar vi var sjuka) och ar en jattefin liten stad. Jag har hort att det var har portugiserna kom forst och kallade platsen for linda (sot, vacker) och darav namnet, men jag ar inte saker. Men de firar fodelsedag har idag och jag tyckte jag sag en skylt med 474 ars fadelsedagskalas, och det ar ju ratt gammalt.
Men det ar iallfall en liten,lugn kolonial stad. Alla husen ar i kulorta farger som knall rosa,gront, blatt, gult etc och kantas av vita kanter och lister. Overallt ligger det sma gallerier man kan kika in i och det ar gamla kyrkor i varje horn. Det ar mycket upp och nedfors backar vilket ger lite karaktar och en valdigt fin utsikt till Recife. Jag har fatt ett litet battre intryck av Recife nu. Vi har varit inne lite pa kvallarna och haft det trevligt. Sist jag var har ( ca en och en halv vecka sen) sag jag bara mitt hostel nastan pga sjukdom. Men det ar skont att det andrat sig till det positiva.
Men jag trivs valdigt bra har. Var pousada vi bor pa har ett litet gronomrade man kan ligga pa och en liten pool. Sen har vi hangt med nagra valdigt trevliga italienare som ocksa bott dar.
Jag vill kort sagt bara formedla att livet ar gott, i varmen i en liten stad har i Brasilien.
hej da
söndag 8 mars 2009
Hej fran Fernando de noronha!
Hej nu sitter jag har i varan pousada och skriver ett nytt inlagg. Klockan ar tjugo over fem. Imorgon tar vi planet harifran in till fastlandet. Det ska bli lite skont for allting ar sa fuktigt har och mina blota klader torkar aldrig. Men vi har gjort massa spannande grejer.
Forsta dagen gick vi bara ner till en strand, vi kom ratt sent och sen lagade vi lite mat. Andra dagen akte vi till en strand som hette "praia do sueste". Dar kunde man hyra snorkling utrostning och det gjorde vi. Sen slangde vi oss direkt ut i vattnet for vid denna strand kunde man namligen simma med havsskoldpaddor. Sa vi simmade ut dar med stort hopp om att mota nagra. Och vi simma och simma och sag massa fiskar i olika farger och sen till slut sag vi den forsta skoldpaddan. Det var jattehaftigt. Den var valdigt fridfull och svingade sig fram med lugna rorelser. Man kunde vara sa nara som en meter fran dem utan att de brydde sig. De holl sig framst vid botten for att ata sjogras men da och da tog de sig upp till ytan for att andas. Man behovde bara flyta med i deras tempo och komma upp nar de skulle upp och sen dyka ner. Sen forsatte vi simma och da sag vi massor, jag tror jag traffa pa kanske 20 styckna.
Efter det var man ratt trott sa vi gick till en strand som lag bredvid, Brasiliens tredje vackraste strand och hangde dar resten av dagen. En mycket trevlig dag.
Dagen efter sa dok jag pa tolv meters djup med en dykinstruktor. Det var jattedyrt men det var vart vartenda ore. JAg kan knappt fatta att jag gjorde det, jag som inte tycker om att vara pa djupt vatten och tycker undervattensbilder ar obehagliga (ibland blundar jag nar de filmar under vatten pa tv). Men jag kande att jag var tvungen att gora det nu nar jag var har. Jag hade hela utrustningen pa mig, syrgastub, vatdrakt, simfotter, glasogon. Sen hoppade jag i och ner till botten. Dar oppnade sig en liten undervattensskog for mig och det var massor med skumma fiskar i tusen olika farger. Jag sag en gigantisk rocka ligga pa lur pa botten och den brydde sig inte ens om att jag lag och kikade pa den ogo mot ogo. Sen sag vi mer havsskoldpaddor och en stor barracuda (stavas det sa?). Men det som var haftigast var att jag var tio meter under vatten och att jag kunde simma runt dar coh vara i "fiskarnas varld". Jag kan inte riktigt forklara det men det var sa annorlunda, och att jag vagade!! Och superfint dykarvatten alldeles blatt och inget skrap eller nagonting, bara undervattensliv i en skyddad miljo.
Samma dag gick vi upp jatte tidigt och akte till en vik och tittade pa delfiner som simmade in dit for att leka. Man sag inte sa mycket for de var valdigt langt bort coh de tog lang tid innan de visade sig. Men det var fint nar man sag flocken sen och hur de simmade runt och hoppade.
Igar sa regnade det hela dagen, det var trakigt. Vi gjorde inte sa mycket men pa kvallen sa bjod nagra lokalbor oss pa farskfangad fisk och caipirinha.
Idag regnade det pa morgonen igen men jag hade bestamt mig for att se Brasiliens vackraste strand sa jag begav mig. Och den lag valdigt gomd, man fick ga ner for en stege in i en liten trang grotta, sen var det en till och sen var det en brant trappa. Det var en valdigt fin strand, regnet upphorde faktiskt coh jag fick mig en mycket behaglig stund dar. Jag badade, laste och skrev och det var inte alls mycket folk. MEn en och en borjade de som var dar ga och till slut var jag sjalv, pa brasiliens vackraste strand. Det kandes valdigt priviligerat. MEn jag funderade sen pa om det var tidvattnet, for det kom en vag och skoljde bort mig. Men den har on innehaller mycket, imorgon ska vi pa en hike innan vi aker.
Nu har jag skrivit mycket tusen kramar, resan fortsatter att puffa pa
Forsta dagen gick vi bara ner till en strand, vi kom ratt sent och sen lagade vi lite mat. Andra dagen akte vi till en strand som hette "praia do sueste". Dar kunde man hyra snorkling utrostning och det gjorde vi. Sen slangde vi oss direkt ut i vattnet for vid denna strand kunde man namligen simma med havsskoldpaddor. Sa vi simmade ut dar med stort hopp om att mota nagra. Och vi simma och simma och sag massa fiskar i olika farger och sen till slut sag vi den forsta skoldpaddan. Det var jattehaftigt. Den var valdigt fridfull och svingade sig fram med lugna rorelser. Man kunde vara sa nara som en meter fran dem utan att de brydde sig. De holl sig framst vid botten for att ata sjogras men da och da tog de sig upp till ytan for att andas. Man behovde bara flyta med i deras tempo och komma upp nar de skulle upp och sen dyka ner. Sen forsatte vi simma och da sag vi massor, jag tror jag traffa pa kanske 20 styckna.
Efter det var man ratt trott sa vi gick till en strand som lag bredvid, Brasiliens tredje vackraste strand och hangde dar resten av dagen. En mycket trevlig dag.
Dagen efter sa dok jag pa tolv meters djup med en dykinstruktor. Det var jattedyrt men det var vart vartenda ore. JAg kan knappt fatta att jag gjorde det, jag som inte tycker om att vara pa djupt vatten och tycker undervattensbilder ar obehagliga (ibland blundar jag nar de filmar under vatten pa tv). Men jag kande att jag var tvungen att gora det nu nar jag var har. Jag hade hela utrustningen pa mig, syrgastub, vatdrakt, simfotter, glasogon. Sen hoppade jag i och ner till botten. Dar oppnade sig en liten undervattensskog for mig och det var massor med skumma fiskar i tusen olika farger. Jag sag en gigantisk rocka ligga pa lur pa botten och den brydde sig inte ens om att jag lag och kikade pa den ogo mot ogo. Sen sag vi mer havsskoldpaddor och en stor barracuda (stavas det sa?). Men det som var haftigast var att jag var tio meter under vatten och att jag kunde simma runt dar coh vara i "fiskarnas varld". Jag kan inte riktigt forklara det men det var sa annorlunda, och att jag vagade!! Och superfint dykarvatten alldeles blatt och inget skrap eller nagonting, bara undervattensliv i en skyddad miljo.
Samma dag gick vi upp jatte tidigt och akte till en vik och tittade pa delfiner som simmade in dit for att leka. Man sag inte sa mycket for de var valdigt langt bort coh de tog lang tid innan de visade sig. Men det var fint nar man sag flocken sen och hur de simmade runt och hoppade.
Igar sa regnade det hela dagen, det var trakigt. Vi gjorde inte sa mycket men pa kvallen sa bjod nagra lokalbor oss pa farskfangad fisk och caipirinha.
Idag regnade det pa morgonen igen men jag hade bestamt mig for att se Brasiliens vackraste strand sa jag begav mig. Och den lag valdigt gomd, man fick ga ner for en stege in i en liten trang grotta, sen var det en till och sen var det en brant trappa. Det var en valdigt fin strand, regnet upphorde faktiskt coh jag fick mig en mycket behaglig stund dar. Jag badade, laste och skrev och det var inte alls mycket folk. MEn en och en borjade de som var dar ga och till slut var jag sjalv, pa brasiliens vackraste strand. Det kandes valdigt priviligerat. MEn jag funderade sen pa om det var tidvattnet, for det kom en vag och skoljde bort mig. Men den har on innehaller mycket, imorgon ska vi pa en hike innan vi aker.
Nu har jag skrivit mycket tusen kramar, resan fortsatter att puffa pa
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)